VEM ÄGER VAD PÅ INTERNET?
En paneldebatt om hur äganderätt, öppenhet och demokrati ska kunna samexistera i ett digitalt samhälle, torsdag 24/11 kl 18 i Wallenbergsalen.Med utgångspunkt i det så kallade Wikimediamålet, där BUS vann över Wikimedia i HD, debatterar vi problemet med att få ekvationen internet, öppenhet och äganderätt att gå ihop.
Det finns många svårigheter med upphovsrätten till det som publiceras på internet. Har immaterialrätt (patent, upphovsrätt med mera) blivit ett hinder för kreativitet och innovation? Eller är immaterialrätten den enda möjlighetens som konstnärer, forskare och innovatörer har att skydda sina verk mot piratkopiering och stöld? Vilka andra lösningar skulle kunna finnas?
Med denna paneldebatt hoppas vi kunna skapa en dialog kring frågan om vad vi kan göra i framtiden för att äganderätt, öppenhet och demokrati inte ska ställas emot varandra i vårt digitala samhälle. Debatten arrangeras av Dataföreningen och Östergötlands museum.
I panelen: Mats Lindberg, VD för Bildupphovsrätt Sverige (BUS), Anna Troberg, verksamhetschef Wikimedia Sverige, Jonas Öberg, Chief Executive Director, Free Software Foundation Europé, Eva Fornåå, konstnär och representant för Konstnärernas riksorganisation och Robin Berzelius, jurist, varumärkes- och copyrightexpert.
Moderator: Carl Schlyter.
Kontakt: Thomas Clifford, 0701-00 98 86.
Välkommen!
BAKGRUND:
Wikimedia kartlade via sajten offentligkonst.se den offentliga konstverk runtom i landet. Bildupphovsrätt Sverige (BUS) såg detta som ett intrång i konstnärernas upphovsrätt.
Högsta domstolen (HD) dömde till BUS fördel med hänvisning till upphovsrättslagens nuvarande utformning. I sitt utslag i målet (Ö 849-15, 2016-04-04) säger HD bland annat:
Bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, ger inte Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten.
Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse. Rätten att med ny teknik exploatera verk på detta sätt ligger därför med lagens nuvarande utformning kvar hos upphovsmännen.