LIVET – VARDAG OCH FEST

”Hos egypterna sitter kvinnorna på torget och köpslår, medan männen är hemma och väver.”

Herodotos, grekisk historiker, 400-talet f Kr.

 

Till skillnad från övriga Medelhavsområdet fick kvinnorna i det forntida Egypten utöva yrken. De var dansare, musiker, prästinnor, gråterskor, barnmorskor, hantverkare, juvelerare och trädgårdsmästare.

Läs mer om föremålen

1 -  2 -  3 -  4 -  5 -  6 -  7 -  8 -  9 -  10 -  11 -  12 -  13 -  14 -  15 -  16 -  17 -  18 -  19 -  20 -  21 -  22 -  23 -  24 -  25 -  26 -  27 -  28 -  29 -  30 -  31 -  32 -  33 -  34

De flesta egyptier arbetade med jordbruk. Många kunde läsa och skriva. Män och kvinnor hade lika lön för lika arbete. Söner och döttrar ärvde lika mycket och fick själva bestämma över sin ekonomi. Barn ärvde ofta sina föräldrars yrken.

Nilen gjorde Egypten rikt, floden gav – och tog – liv. Där fanns farliga djur som flodhästar, ormar och lejon. Allra farligast i egyptiernas tankevärld var kaos. Motsatsen – Maat (ordning eller balans) – var målet för både samhälle och individ.

Gudar och religion var en del av vardagen. Allt styrdes av religionen – sol, måne, kärlek och krig. Många gudar var lokala, medan andra dyrkades i hela landet. Ofta tog de formen av olika djur. Religionen ändrades över tid, vilket gjorde att en och samma gud kunde ha olika symboler.

Kungen, farao, sågs också som en gud. Farao var envåldshärskare och styrde över alla, med hjälp av präster och skrivare. Även kvinnor kunde vara faraoner, som Hatshepsut, men det var ovanligt. Två andra kända kvinnliga makthavare i antikens Egypten är Nefertiti och Kleopatra VII.  

Egyptierna var välvårdade. Både män och kvinnor bar peruker och sminkade sig ofta. Speciellt ögonen framhävdes för att bli stora, lysande och vackra. Sminket användes delvis av vidskepliga skäl, men det gav också ett visst skydd mot insekter.