I december 1996 inledde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk förundersökning vid Vintervadsplan (tidigare kallat Hästtorget) i Söderköping. Arbetet föranleddes av nedläggning av nytt VA och slutfördes i mars 1997.

Denna del av staden har aldrig tidigare omfattats av någon större arkeologisk undersökning och den allmänna uppfattningen har varit att staden inte sträckt sig så långt västerut. Även stadskartan från 1702 visar att området då låg precis utanför stadsområdet. Mindre delar av undersökningen berörde Vintervadsgatan och Linköpingsgatan där kulturlager tidigare har uppmätts. Före undersökningen kunde därför bevarade kulturlager endast förväntas i dessa sträckor.

Undersökningen visade att Linköpingsgatan varit stenlagd och sträckt sig förbi undersökningsområdet västerut. Undersökningen visade också att kvarteren Gillet och Folkskolan öster om undersökningsområdet ursprungligen sträckt sig betydligt längre ut mot väster och att stora delar av bebyggelsen legat ute i nuvarande Vintervadsplan. Ett flertal dendroprover togs på den bevarade bebyggelsen, men endast ett kunde dateras. Provet tillhörde det understa bebyggelseskiktet och kunde dateras till vintern 1257-1258.

I kvarteret Vintervadet, som liksom Vintervadsplan antagits ligga utanför den medeltida staden, påträffades också medeltida kulturlager, men inga konstruktioner.

Fynden utgjordes till stora delar av spill av bearbetat läder och horn från sko- och kammakeri. Något som inte är överraskande eftersom Vintervadsgatan i en del äldre källor kallas just Skomakaregatan. Fynden av läder var främst koncentrerade till Vintervadsgatans mynning i Vintervadsplan. Vid den stora undersökningen av Vintervadsgatan på 1980-talet konstaterades likaså omfattande skomakeriaktivitet längs hela gatan.