Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Stäng

Rapportnummer

2009:1

Projekttyper

Arkeologisk undersökning

Fastighets­beteckning

Järnstad 2:3

Socken/stad

Stora Åby

Kommun

Ödeshög

Län

Östergötland

RAÄ-nummer

Stora Åby 155:1 och 159:1

Projektansvarig

Mattias Schönbeck


Järnstad

Järnframställning och boplats


Erika Räf och Lasse Norr

Östergötlands länsmuseum genomförde under åren 1996-1997 en arkeologisk förundersökning och slutundersökning av RAÄ 155 (skålgropar) och 159 (boplatsområde) på fastigheten Järnstad 2:3 i Stora Åby socken, Ödeshögs kommun, Östergötland. Undersökningarna i Järnstad föranleddes av E4:ans omläggning till motorväg mellan Ödeshög och Mjölby.

Inom boplatsområdet RAÄ 159 framkom bl a en skärvstenshög, lämningarna efter tre långhus, fem fyrstolpehus, gropsystem, kokgropar, härdar och kulturlager. Området rymde också 17 förhistoriska slaggropar till schaktugnar för blästbruk. Det gör Järnstad till Östergötlands hittills enda förhistoriska plats med säkra järnframställningsugnar. Boplatsen hade sin tyngdpunkt i sen förromersk järnålder/romersk järnålder medan dateringarna från järnframställningen går från romersk järnålder in i folkvandringstid/vendeltid.

Två processer inom järnhanteringen har kunnat identifieras, järnframställning och primärsmide. Det finns även indikationer på produktion av järnföremål, d v s sekundärsmide. Troligen är det frågan om husbehovsframställning för en eller flera gårdar. Lokaliseringen av järnframställningsplatsen har dock inte varit avhängig av gårdens läge utan av råvarutillgången, d v s myrmalmen i den intilliggande våtmarken. Två av schaktugnarna var belägna i anslutning till ett av långhusen från romersk järnålder och har möjligen ingått som en del av gårdskomplexet. Under 500-600-talen har järnframställningen troligen varit gårdsanknuten endast i så motto att den bedrivits av en eller möjligen flera gårdar. Det föreligger således inte längre någon kronologisk korrelation mellan boplatsen och järnframställningen. Ett fyrstolpehus med tillhörande kulturlager torde dock vara knutet till den yngre järnproduktionen.

← Tillbaka till rapporter

← Tillbaka till Östergötlands Museum