Östergötlands länsmuseum inledde under 1999 ett treårigt forskningsprojekt runt en nyupptäckt medeltida ödegård, RAÄ 66, på Melstad bys utmark. Projektet bedrivs i samarbete med Arkeologiska Föreningen Mjölner. Denna delrapport avser resultaten från projektets andra säsong, år 2000.

Den medeltida ödegården är belägen på byns utmark i ett område där det inte finns någon känd bebyggelse eller namntradition från historisk tid. På 1700-talet var området en öppen betesmark, som gradvis under 1800-talet kom att beskogas. I närheten finns odlingsrösen som sannolikt kan kopplas samman med ödegården.

Sammanlagt har nu fyra, eller möjligen fem, byggnader konstaterats. Två av dessa har vilat på syllstensgrund och varit försedda med rökugnar. Ett av dessa hus hade även en stenkonstruktion tolkad som härdpall. Vid undersökningen av rökugnen har den träkonstruktion i skiftesverk som stöttat ugnsmuren detaljstuderats. Två byggnader har varit uppförda utan syllstensgrund. Båda dessa är nedbrända. Eventuellt finns ytterligare ett nedbränt hus utan syllstensgrund. Dateringar av de tre byggnaderna pekar på att de varit samtida med Hus 1 och därmed varit i bruk runt år 1400 e Kr.

Under de medeltida byggnadslämningarna framkom ett antal stolp- och störhål samt en härd. Härden påträffades under golvlagren i ett av husen och har 14C-daterats till senare delen av bronsåldern. Stolphålen kan vara äldre än den medeltida gården. Ett stolphål har daterats till 1200-tal.

Säsongens undersökning hör till de föremålsfattiga. Fynden inskränker sig till bränd lera, enstaka kvartsavslag, två mindre fragment av rostigt järn och en hästsko.